Varje vaken stund
vill jag värna dig
min mamma
Under solens strålar
vill jag hjälpa dig
gamla mamma
I dagens ljus
vill jag vara den
goda dottern
men när kvällen kommer
lurar minnen i dess skugga
ovälkomna känslor
tar sig fram i skydd av mörkret
Logikens svarta skärpa
ställer upp retoriska frågor
Vad har hon gjort för dig?
När fick du erkännande sist?
Har hon nånsin tackat dig?
Är det ditt ansvar?
Är ni inte flera syskon?
Är du skyldig henne nå't?
Strax innan sömnen släcker sinnet
skymd i drömmars dis
står den viktigaste frågan
ännu obesvarad kvar
Är du ärlig mot dig själv?
Rakt i hjärtat på en dotter - moder.
SvaraRaderaFint skrivet
SvaraRaderaSvår fråga att besvara och inte någon lätt situation.
SvaraRaderaOj! Den gick rätt in i hjärtat. Det där med mor-dotter är inte det enklaste
SvaraRaderaSer ingen skillnad i en mor- och sonkonstellation. Det gäller att våga vara ärlig mot sig själv.
SvaraRaderaväldigt naken text igenkännande.
SvaraRaderaBra och med ett jobbigt innehåll
Bra text om en av livets svårigheter. Jag hoppas vara en omhändertagande dotter.
SvaraRaderaKänner igen mig. Min mor lever inte längre, jag saknar henne väldigt, vårt munhuggande såväl som våra kramar.
SvaraRaderaÄr inte riktigt där än att behöva hjälpa min mamma. Är förresten mer bekymrad över att inte få lov att hjälpa till ...
SvaraRaderaIbland önskar man att det gick att komma ifrån tankarna om vad man fått och vad man ger. Att man bara kunde ge, utan förbehåll. Mor- dotter-relationer är inte alltid det enklaste.
SvaraRaderaInga relationer är väl så enkla för den delen.