Dagens bästa stund

Om jag hade skrivit dagbok skulle dagens anteckningar ha kunnat formuleras som följer.

"Stressade som en tok på jobbet. Chefen säger sig ha förståelse, men det hjälper ju inte att få alla rapporterna klara. Blev bara kvar en kvart efter arbetstid. Tur det, för då hann jag in i affären och köpa kaffebröd att bjuda på. Kollade i anteckningarna i går kväll och upptäckte att det var min tur att bjuda på fika på bokträffen.

Väl hemma bryggde jag två kannor kaffe och knökade ner termosar och vetelängden i en plastpåse. Hittade några mönstrade servetter som också åkte ner i påsen. Plastmuggar och skedar och några sockerbitar i en burk. Mjölk, hittade en festisflaska som jag kunde skölja ur för att ta med mig mjölk. Varför ska så många ha mjölk i kaffet? Det är ju godare utan! 

Snabbt, snabbt och iväg. Kom bara fem minuter för sent. Och vilket jubel! Tänk att man kan vara så efterlängtad. :) Visst fattar jag att det var fika-bjuderskan som var så efterlängtad, men det värmde i alla fall. Och efter att kaffet var urdrucket och brödet uppätet så hade till och med Vargas Llosa ändrat intryck på oss alla. Alla tyckte att deras bok var rörig, för lång, för komplicerad eller för svår ända tills vi hade hört om varandras böcker. Det fanns gemensamma drag och karaktärer i alla böcker och intresset för den bok var och en hade läst blev plötsligt större. Det är som att boken blev bättre för att man lär känna författaren.

Tänk att en bok kan bli bättre långt efter man har läst den bara genom att prata om boken och författaren. Och tänk att kaffet blir så gott i sällskap med likasinnade.

Nu är det god natt. Hoppas jag kan somna i kväll."