I bussen luktar fukt
vitlök, svett och inpyrd rök
På andra sidan gången
mindre än en armslängds avstånd
från ett hjärtas dova slag
sitter två okända väninnor tätt
fniss och prat och slingat hår
På andra sidan tiden
mindre än en årstid bort
ekar minnet av ett liv
När hon stiger av
har beslutet tagit form
Med bestämda, raska steg
går hon upp för backen, hem
för att lyfta luren och sen slå
numret hennes fingrar aldrig glömt
En uppblossad iver att få tillbaka
sitt liv och sina vänner
Styrkan finns där nu - hon vet
hon vet - vad hon ska säga
hur hon ska inleda sitt samtal
Hon ler när hon går över tröskeln
I hallen luktar mat
vitlök, kött och gräddig sås
På andra sidan hallen
längre än en armslängds avstånd
från en lungas djupa suck
där sysslar en välkänd silhuett
klirr och klang och dukningsljud
På andra sidan viljan
mindre än ett ögonblick
dunstar modet bort
dunstar modet bort
