Iver

I bussen luktar fukt

vitlök, svett och inpyrd rök

På andra sidan gången

mindre än en armslängds avstånd

från ett hjärtas dova slag

sitter två okända väninnor tätt

fniss och prat och slingat hår

På andra sidan tiden

mindre än en årstid bort

ekar minnet av ett liv

När hon stiger av

har beslutet tagit form

Med bestämda, raska steg

går hon upp för backen, hem

för att lyfta luren och sen slå

numret hennes fingrar aldrig glömt

En uppblossad iver att få tillbaka

sitt liv och sina vänner

Styrkan finns där nu - hon vet

hon vet - vad hon ska säga

hur hon ska inleda sitt samtal

Hon ler när hon går över tröskeln

I hallen luktar mat

vitlök, kött och gräddig sås

På andra sidan hallen

längre än en armslängds avstånd

från en lungas djupa suck

där sysslar en välkänd silhuett

klirr och klang och dukningsljud

På andra sidan viljan

mindre än ett ögonblick
dunstar modet bort