Att städsla någon

Att städsla någon, låter som att göra någon illa men betyder faktiskt anställa eller anlita någon. Jag skulle alltså kunna säga att jag nyligen har blivit städslad om någon frågar vad som hänt på sistone. Kan inte låta bli att le när jag ser framför mig, det förvånade ansiktsuttrycket som frågeställaren förmodligen skulle uppvisa då. Kanske är första tanken att polisen har tagit mig och jag ska tillbringa en månad på öppen anstalt. Det skulle vi kunna skratta åt. Eller går tankarna mot att jag kanske fått någon kraftfull behandling mot en ovanlig sjukdom. Inte så roligt. Värre vore det om det skulle väcka associationer till någon ful och brutal sexlek. Det skulle inte bara vara  tråkigt utan också pinsamt.

Ett omodernt ord kommer inte igen i språket som gamla namn vilka gärna återkommer efter en generation eller två, om vi inte bestämmer oss för att ta dem i bruk igen. Men det gör vi nog inte för vi litar inte på betydelsen och då vågar vi inte använda orden.

Att vara snäll

Snällhet sipprar fram och sätter sig som klister runt personligheten. Det är en konst att kunna säga ifrån, att våga vara irriterad i stället för att fastna i artiga ursäkter och självpåtagen skuld, som alltid ångras.

Professor Einhorn säger att man ska vara snäll. Det vinner man på i längden, i ett kosmiskt perspektiv. Goda handlingar belönas kanske inte i anslutning till den snälla aktionen, men som fjärilen i regnskogen kan påverka vinterstormarna runt polcirkeln, kommer vänligheten alltid att göra ett intryck. Hoppas stormen gör nytta, vad är det annars för mening.

Ett stenbrott

Drakborgen var hennes namn på de gräsövervuxna stenformationerna. Man kan bara föreställa sig vad hon fantiserade om när hennes hand kröp in i min som den alltid gjorde där stigen böjde av och man kunde skönja den svarta silhuetten av stenbrottets övre kant mellan trädstammarna.

Stigen fortsatte sedan ut ur skogen och över ängen där det öppna landskapet var rivet mitt itu. Ett stort öppet sår som slitits upp av vassa tänder och starka klor. Vi vandrade tysta vidare för att inte väcka den vilande draken.

Ett avbrott

Då stannade tiden. Världen slutade andas. Som när du halkar och hinner känna varje rörelse i kroppen innan handflatan träffar marken. Ett långt utdraget ögonblick som varar i en evighet.

En evighet mellan två ögonblick är det avbrott i livet som aldrig kan förutsägas. Den händelse som inte kunde förutses. Stunden då ingenting, inte ens smärtan, är kännbart för den som inte förstår vad det är som händer.

- - -
Då stannade tiden
världen höll andan
i fallet
ner till marknivå

Ett utdraget ögonblick
varar för evigt
emedan tiden mellan två korta ögonblick
är det avbrott
som aldrig kan förutsägas
som inte kan förutses

Den stund då
inget kan kännas
inget förstås
av det som inte kunde ske

En atlet

Min pojkvän har blivit en man. Hans unga och lekfulla sinne har stärkts, utvecklats till en mogen, humoristisk, vänskaplig själ. Språngmarscherna för att hämta upp snöbollar vid sidan av gångvägen har ersatts av löprundor, uppför långa backar och genom andhämtningens långa tunnlar. Var och varannan kväll kommer han leende hem efter ett pass på gymmet och lyfter mig, bär mig, ser mig. Vår ungdom finns kvar inom de väggar som omsluter vårt liv.

Att hejda sig

Vill göra årsdagens minnen till smärta
och vältra mig i den dyiga botten
av sorgens sakta rinnande flod

men hejdar mig
av konvention
av gammal vana
av hänsyn

och av framvuxen insikt att smärtan sitter i minnet

Den hårda och kantiga sten som en gång slet sönder varje andetag
har genom åren slipats till rundade former
och likt en pärla, bäddats in i ett skimrande hölje

Len och vacker känner jag den nu
med skönhet som slår an en sorgsen ton
när tårar faller ner i livets flod

Ett hot

Himlen tynger
och molnen ligger strax över dina axlar
färgerna försvann för några minuter sedan
blåstes bort
i den annalkande stormens
första utandning