Då stannade tiden. Världen slutade andas. Som när du halkar och hinner känna varje rörelse i kroppen innan handflatan träffar marken. Ett långt utdraget ögonblick som varar i en evighet.
En evighet mellan två ögonblick är det avbrott i livet som aldrig kan förutsägas. Den händelse som inte kunde förutses. Stunden då ingenting, inte ens smärtan, är kännbart för den som inte förstår vad det är som händer.
- - -
Då stannade tiden
världen höll andan
i fallet
ner till marknivå
Ett utdraget ögonblick
varar för evigt
emedan tiden mellan två korta ögonblick
är det avbrott
som aldrig kan förutsägas
som inte kan förutses
Den stund då
inget kan kännas
inget förstås
av det som inte kunde ske
Jag gillar den första mest, den känns mer personlig, mer närvarande. Bra!
SvaraRaderaGillar också prosatexten mest men sista strofen av dikten... Bra skrivet.
SvaraRaderaBara att instämma. Den första bäst. Och vilken text sen...
SvaraRadera