24 maj, 2010

Något sårbart

Så lätt och enkelt det hade varit att stiga upp ur sängen på morgonen. I kylskåpet stod en oöppnad förpackning med a-fil och i frysen fanns frallor, bara att tina. Mätt, klev hon sedan in i duschen och sköljde av sig det sista av nattens sömnighet. Handdukarna hängde på sin plats och de var torra och luktade inbjudande med sin doft av äppelblom. Barnen hade borstat tänderna utan att hon behövde påminna dem och med väskorna på ryggen hade de gått iväg i god tid för att hinna till skolan. Ja hela morgonen bara fungerade, rann på som en bäck som obemärkt flyter förbi både stenar och andra hinder, ljudlöst, okomplicerat.

Egentligen var hon ju en toppenmamma som hade fostrat så välartade barn. En sån här morgon kunde hon inte alls förstå varför det inte alltid fungerade.

Det var ju inte många dagar sedan det var fullständigt kaos i lägenheten innan barnen var ivägskickade och hon själv släpade sig iväg till bussen, utan att ha hunnit med varken frukost eller dusch och med hela sitt inre i uppror. De dagarna fungerade det aldrig på jobbet heller. Då gjorde hon ofta enkla och pinsamma misstag om hon överhuvud taget klarade av att slutföra en uppgift. Många gånger fick hon skylla på att hon inte hade hunnit färdigt. Ofta kunde hon få förståelse om hon klagade på att hon hela tiden blev avbruten av telefon, tur att ingen kunde kontrollera hur mycket, eller rättare sagt litet, det verkligen ringde på hennes kontor.

Morgnar kunde förstöra en hel dag. Om något av barnen vaknade på fel sida så drogs de alla med i den sura, stinkande grinighetsströmmen och så började bråken utan att hon någon gång kunde sätta fingret på vad det var som egentligen orsakade alltihop. Hade hon kunnat se vad som orsakade bråken hade hon ju kunnat handla och förebygga utbrotten, men det var fullständigt omöjligt att förespå barnens och, måste hon erkänna, sitt eget morgonhumör.

5 kommentarer:

  1. Du har skrivit om mig! Det är verkligen huvudet på spiken!!

    SvaraRadera
  2. Japp, verkligheten i ett nötskal för somliga mammor ;) Fint.

    SvaraRadera
  3. ja ensamstående pappor är med och fightas också....bra

    SvaraRadera
  4. Så bra beskrivet! Verkligen bra och fint formulerat!

    SvaraRadera
  5. Jag har läst massor av dina inlägg här nu och jag tycker mycket om dina texter. Igenkänningsfaktorn är hög i många av dem.
    Kul att ha hittat hit :)

    SvaraRadera