26 augusti, 2010

Att vara yvig

I vida svängar
rör du dig
obekymrat bland vänner
berättar, skvallrar, tycker

Bland andra
lyfter du
med luft under vingarna
minglar, lyssnar, låtsas

I ensamhet
lägger du
en trådsliten filt över axlarna
tänker, tvekar, gråter

7 kommentarer:

  1. Träffande, slående, sant och väldigt bra! Fin rytm och ja, skitbra helt enkelt.

    SvaraRadera
  2. Skarpa kontraster, skal och inre - bra!

    SvaraRadera
  3. Vackert tycker jag, så känner jag mig ibland, anstränger mig för att verka social och sjunker ihop när jag kommer hem.

    Din kommentar till mig: Ja haha man kan undra varför mamman lägger sig på golvet. Min tanke var att hon var en mediterande människa och därför inte ligger på en säng utan det ska vara hårt underlag. Ja nå´t sån´t :-D.

    SvaraRadera
  4. En vacker dikt om en människa som är lätt att se framför sig.

    SvaraRadera
  5. Jag känner henne som du skriver om. Fint.

    SvaraRadera