03 augusti, 2010

Att födas

Jag föddes till döden
till min mammas sorg

För mig var dagens ljus
ett blodrött skimmer
filtrerat genom uterus hinnor
För mig var alla ljud
min mammas sånger
drömmar som slog i hjärtats takt

Jag föddes till livet
men inte som du ser det

För mig finns ingen tid
men oändliga spektra
fasetterade mot evigheten
För mig finns inget rum
men mammas längtan
drömmar om en mötesplats

Jag föddes till mening
i min mammas liv

För mig är verkligheten
ett skimrande väsen
närvarande i naturens färg
För mig är sinnevärlden
min mammas minnen
drömmar om universums allt

9 kommentarer:

  1. Att i sorg hitta en så vacker rad som "För mig är verkligheten, ett skimrande väsen" känns oerhört starkt. Stor kram till dig!

    SvaraRadera
  2. Sinnligt vemodigt vackert. Känns.

    SvaraRadera
  3. Väldigt väldigt vackert. Berörde mig mkt.
    För mig var följande ord otroligt vackra och starka:
    "För mig var alla ljud
    min mammas sånger"

    SvaraRadera
  4. Oerhört vackert och berörande.

    SvaraRadera
  5. Otroligt fint flyt genom hela texten med sådan känsla bakom! Griper tag i mig!

    SvaraRadera
  6. Vackert, sorgligt, men med ett skimrande ljus.

    SvaraRadera
  7. Känner en samhörighet med hela texten. Känns skönt att du kunde sätta ord på det bra och tack

    SvaraRadera
  8. Djup. Fick läsa flera gånger.
    Fick först perspektivet ur barnets synvinkel som fortfarande ligger kvar i magen.

    Men fick inte sista strofen att passa in.

    SvaraRadera
  9. Åh, gråter stilla. Starkt att låta detta bli ett så vackert minne. Drömmar om universums allt.

    "För mig var alla ljud
    min mammas sånger
    drömmar som slog i hjärtats takt"

    Mycket berörande! Tack för att du delade. Kram!

    SvaraRadera