27 april, 2010

Att sakna bekräftelse

Ingen telefonsignal, ingen som knackar på ytterdörren. Just idag skulle det varit roligt om någon hade gett ett litet livstecken ifrån sig. Visst borde man ha ringt själv och frågat hur de mår, visst borde man slängt iväg ett sms emellanåt och berättat vad som pågår. Men det kommer så mycket emellan, jobba, träna, skjutsa, laga mat, diska, dammsuga, tvätta.

Blir det sedan en timme över, då är det så skönt att bara lägga sig i soffan och slå upp en bok och bara släppa den här världen. En timme i soffan som - erkännes - faktiskt kan bli både tre och fyra. För att inte tala om tiden framför datorn, som dränker alla dåliga sociala samveten när tiden rinner iväg.

Inga telefonsamtal, bara ett grattiskort på posten igår. Den sedan många år envisa strategin att försöka smita undan födelsedagsfirande tycks ha lyckats, lite bättre än väntat till och med.

25 april, 2010

Att möta sanningen

Sanningen fanns där
som en skugga
omöjlig att se
i solens bländande sken

Vissheten följde
i fotspåren
omöjlig att höra
så hänsynsfullt smygande

Kanhända
hon kände
ett varsel
små styng
av oro
men ändå
blev valet
att gå
se framåt
mot målet

Kunskapen hann ikapp
och förbi
omöjlig att hindra
när kvällen döljer vägen

Sanningen möter hon
när skuggorna
inte längre kan ses
och natten fylls av regn

14 april, 2010

Att komma på fötter

Åratal av ångest
månader utan pengar
dagar utan mat
nätter utan sömn

Stunder med panik
många svåra beslut
otaliga lån
eviga drömmar

Blodpuddig på bordet
sockrad lingonsylt

Falukorv till helgen
som legat i frysen
där frosten bygger på
för var dag som går

Ögonblickets önskan
köper en lott

Skrapar direkt
oturens tårar
stillas med vilja
och en suck av trötthet

Knyter skorna
väljer att springa
bort
fort
tills kraften kommer tillbaka

10 april, 2010

Det bästa som hänt de senaste 100 dagarna

Hundra dagar in på det nya året har många bra saker hänt. Nya prylar och kläder har handlats, det känns bra att kunna shoppa utan att behöva fundera på om pengarna ska räcka till. Nya kollegor har gjort att jobbet nu känns riktigt inspererande och det är med en glädje i stället för pliktkänsla jag stämplar in på morgnarna nu. Nöjd på jobbet gör avslappnad fritid och vintern som varit så fin och vacker har gett många höjdpunkter men något av det bästa måste ändå vara när snön smälte och vårblommorna stod där i knopp, redo att slå ut.

Känslorna som strömmar genom kroppen när blommorna öppnar sig är lika milda och sköna som när ditt barns leende riktas mot dig. De varma strålarna från solen tävlar med den varma ömhet som spirar när familjen sitter tillsammans och träffar gemenskapens kärna. Det bästa är att vi är tillsammans.

Det bästa som hänt de senaste hundra dagarna händer nu. Efter alla år har livet blivit så enkelt att det är i stunden livet är som bäst. Även i konflikter med familjen, i problem med jobbet eller när saker går sönder och inte fungerar som de ska är det inte svårt att stanna upp och tänka att det är så här det är.

Jag vill ha ett liv som går på räls. Min högsta önskan är att få gå en jämn och slät väg utan motgångar, men faktum är accepterat och då är det inte längre så svårt att ta sig genom en kämpig dag. I morgon skiner solen igen.

09 april, 2010

Att skapa med händerna

Söndriga naglar och såriga knogar, rispor på armarna och kanske valkar i handflatorna, det får den som skapar med händerna. Sköra naglar bryts, spröda naglar spricker och går av när fingertopparna ivrigt letar efter ett handgrepp. Skinnet på knogarna såras om trånga skrymslen måste undersökas. Smärtan känns inte direkt, av någon underlig anledning. Det är först när jobbet är avslutat som såren och de fläkta naglarna upptäcks. Och när man väl blivit medveten om skråmor och småsår då svider det som om blicken var citronsaft som trängde in under skinnet.

Medan läkningen pågår får skaparkraften ligga på hyllan. Blicken söker efter sårskorpan och fingertopparna vandrar ofta över andra handens brustna och ojämna nagelkanter och tanken fokuserar på händernas fysik i stället för att minnas det arbete som gjorts. En morgon när fingertopparnas omedvetna besiktning inte finner de väntade skavankerna är såren plötsligt bortglömda, raderade ur minnet och kommer inte fram förrän tanken tar en lov över problemet med de aldrig färdiggjorda jobben. Varför inte göra klart en sak när man väl har börjat?

08 april, 2010

Något efterlängtat

Som solen bryter fram genom gråtunga moln
när fjärilar dansar över ångande tuvor
i den djupa, självklara doften av regn
när luften smakar av himlens alla rena dagar

så minns hon dig i drömmarnas skugga

Ett avtryck i sanden, en kontur att följa
att återuppbygga en kropp, en själ, ett minne
av värmen som strålade, av glädjen som spreds
ett minne att bära, tills vi ses
i morgon