10 maj, 2010

Att tygla humöret

Ett ont öga, bakåtstrukan öron och en huvudrörelse som om hon var en orm, inte en häst. "God middag på dig också, gumman", sade jag och lyfte handen mot hennes panna. Lät fingrarna föra undan pannluggen och smekte henne sedan med handflatan över den vita stjärnan och ut över den mjuka huden ovanför ögonen. Strök över ganaschen och flyttade sedan upp handen mot öronen och kliade lite försiktigt bakom dem och i nacken. Då hade hästen redan slutit ögonlocken till hälften och stod bara och njöt.

Humöret svängde tillbaka till bitskhet när jag borstade bort lera under magen, för att lika snabbt bli änglalikt avslappnat när borsten strök över länden och ner över bakbenen.

Men värre än att känna en hård borste mot sin kittliga buk är att få sadeln fastspänd under magen. Hästar har utvecklat en metod att suga in hundra liter luft i lungorna och sedan hålla kvar den trots att de fortsätter att andas. Sadelgjorden går inte runt, förrän man lossat några hål på andra sidan så att man får en centimeter till godo. Under tiden jag trixar och kämpar med att få läderremmarna genom spännena, klapprar hästtänder i luften. Utfall och onda blickar försöker förmå mig att låta bli. Kanske har det lyckats med någon, någon gång, eftersom hon envisas att bita och hugga i luften. Men den här gången får hon mig varken rädd eller ur humör. Jag har lärt mig att det bara är ett spel och att bli arg på hästen skulle bara göra proceduren svårare.

Ett par minuter efter att sadelngjorden är spänd pyser luften ut. En promenad ut till ridbanan och sadeln måste spännas ordentligt för att inte åka runt när man ska sitta upp. Väl uppe i sadeln gäller det att hålla ett stadigt tag i tyglarna. En häst som visar glädje kan vara svårare att tygla än den som är sur och grinig.

Önskar att det hade gällt även för människor runt omkring mig.

7 kommentarer:

  1. Så sant. Har du sadelgjord med elastisk resår i ena änden, det är ju till viss hjälp. Du anar inte hur mycket extraluft en nordsvensk lyckas få i magen när sadeln närmar sig!

    SvaraRadera
  2. Fint beskrivet. "runt omkring mig" litet överflödigt, tycker jag.

    SvaraRadera
  3. Vet inte ett smack om hästar.
    Nu vet jag lite:)
    Bra underhållande text.
    Jag skulle nog vara livrädd jag

    SvaraRadera
  4. Vacker stillsam text (så full av fakta). Fint!

    SvaraRadera
  5. Svar: 1. Du får härmed förtroendeuppdraget att skriva den romanen själv! 2. Jag vet inte om "runt omkring mig"- meningen. Det har varit så intensivt "hästigt" genom hela texten, att man kanske inte gör kopplingen till människor själv, utan hjälp på traven. Men parallellen skulle förstås kunna göras mer subtil. 3. Det är alltid så roligt att se dig här!!

    SvaraRadera
  6. Tyckte speciellt mycket om första stycket, hur du beskriver när du smeker hästen. Fint!

    SvaraRadera
  7. Betr. kommentarer om sista meningen: kanske den inte behövs alls? Vi tänker tanken ändå?

    SvaraRadera