26 mars, 2011

Att bli avbruten

Jag kan inte tänka
inte tala
känna
berätta
hur det är

när den sköra kvisten bryts
saven sipprar
darrar
gråter
för det känns

8 kommentarer:

  1. Väldigt fin rytm i ditt poem. Och orden är vackra, speciell känsla.

    SvaraRadera
  2. Avskalat, men oh, så vackert. Jag kan riktigt se gör mitt inre hur det darrar.

    SvaraRadera
  3. Fin o känsligt avskalad dikt. Hoppas att den gick att "ympa ihop", kvisten!

    SvaraRadera
  4. Skört och fint skrivet

    SvaraRadera
  5. Gillar! Enkel och välformulerad med beydelse!

    SvaraRadera