30 juni, 2010

Att njuta

Solen bränner. Hettan kryper under huden och hon kan nästan känna hur pigmenten i huden spricker upp och ger den färg som hon längtat efter så länge. I flera dagar har solen bara strålat och inte ett moln har skymtat. Himlen är ljus, lika mild som hon är till sinnet och lika ljus som hennes skinn har varit fram tills nu.

Det är i sommaren och i värmen som hon trivs. Det är en makalös otur att just hon skulle födas i det här kalla, gråa landet. Hon som älskar värmen. Dyrkar solen. Avgudar gyllenbruna kroppar.

Hon ryser av välbehag när hon vänder huvudet till höger och ser på den fulländade männsikan som ligger bredvid henne. Utsträckt på ett cremegult badlakan framträder konturerna av den älskade kroppen. Avslappnad, liggande på mage med händerna instuckna under pannan bildas en liten skål vid ovanför skulderbladet. Längs ryggen en skugga i den mörka huden där ryggraden, varsamt rundad, döljs under baddräktens rosa mönster. Långa ben, helt utsträckta, fötterna vilar blygt nära varandra.

En dag till på stranden och hon kommer att känna sig närmare, känna sig hel. Få bort känslan av att vara en annan, en olik, den bleka.

I stället för den hårda kontrasten när vinterblek europeisk hy möter den varma, mörka, från födseln perfekta bruna, kommer hon att känna harmonierna när nyanserna går varandra till mötes. I morgon kväll kommer de inte att spraka och blixtra. I morgon kommer de att skimra och glittra.

Snart har solen hjälp dem att bli ett perfekt par, där inget längre finns kvar som kan hindra dem att smälta ihop till en enda njutningsfull enhet.

5 kommentarer:

  1. Ja väldigt poetiskt och drömskt.. Vacker text

    SvaraRadera
  2. Tycker mycket om! Såå vackert, som alla ovan också säger!

    Tack för din fina kommentar till min text om att njuta. Du har fångat allt på pricken.

    SvaraRadera